Boken David Dykare som funnits några år är på gång i ny upplaga. En uppdaterad version i fullfärg med hårda pärmar, till det i sinom tid även arbetsmaterial för mellanstadiet som behandlar ekosystemen i hav och sjö.
När jag skrev David Dykare använde jag mig av minnen och erfarenheter jag själv haft av dykning i det härliga västerhavet under barnaåren fram till nu. Mitt eget intresse för dykning föddes i mellanstadieåldern under familjens sommarsemestrar vid västkusten.
Foto: Bengt Nyman
På senare år har jag och familjen tillbringat mycket tid vid Lovéncentret på Tjärnö, där bl.a en mycket fin utställning med havsdjur finns och på det närliggande Saltö, en av portarna till Kosterhavets Nationalpark. Mycket fin dykning och härliga strandvistelser har dessa ställen bjudit under åren.
Lovéncentret är en modern marin infrastruktur vid Göteborgs Universitet, och består av Tjärnölabbet, forskningsbåten Skagerack och Kristinebergs forskningsstation som ligger längre söderut.
Huvudpersonen David i boken (liksom jag själv för 30 år sedan) närde en dröm om att arbeta som dykare. Så nu är tiden mogen att ta reda på lite mer om hur det är att vara verksam som dykare. Jag beslutade mig för at intervjua Maria Asplund som är dykverksamhetsledare på Lovéncentret.
Du är dykverksamhetsledare på Lovéncentret. Vad innebär det lite kort?
Jag är dykverksamhetsledare på Lovencentret, Kristineberg, Tjärnö och skeppet Skagerrak. Min hemvist är på Lovencentret Kristineberg som ligger vid Gullmarsfjorden, så den platsen känner jag till bäst av de 3 enheterna so utgör Lovencentret men jag har också varit på Tjärnö och Skagerack en hel del. Gullmarsfjorden som Kristineberg ligger vid är den enda ”riktiga fjorden” dvs en tröskelfjord i Sverige. Med en tröskelfjord så menar man att man har ett grundare område vid inloppet till fjorden som sen blir djupare. Detta skapar unik vattenmiljö med tre olika vattenmassor, ett ytligare som kommer med avrinning från land och ytvatten från Kattegatt och Skagerrak, ett lite mer saltvatten som härstammar främst från ytvattnet i Skagerrak och djupvattnet som härstammar från djupvattnet i Nordsjön. På grund av denna unika miljö anlades här 1877 Kristinebergs marina forskningsstation och det är en av de äldsta i världen ( jag har hört 3:e äldst) vilket gör att det finns väldigt långa tidsserier här som kan utnyttjas nu när vi ser att miljön förändras. Gullmarsfjorden är ett marint naturreservat och ett EU BIOMARE referensområde. Tjärnö ligger i närheten av Kosters marina nationalpark som också har unika miljöer, hög diversitet av organismer och här har man riktig oceanisk salthalt. Det är bland annat hem för ett djupvattenskorallrev. Så det är två väldigt fantastiska marina miljöer där man kan bedriva marin forskning och där man kan göra många studier ute i fält. På skeppet Skagerack kan man ta sig längre ut till havs för att studera djupare miljöer.
Att vara dykverksamhetsledare (som jag gör på deltid) innebär egentligen att man skapar möjlighet för forskarna att utföra sin forskning i havet eller kunna hämta material därifrån och i viss mån att studenter ska ha möjlighet att bedriva studier och upptäcka undervattensmiljön. Mycket jag gör är därför relaterat till arbetsmiljöfrågor för att forskare och studenter ska vistas i undervattensmiljön på ett säkert sätt och för att arbetsmiljöverket har föreskrifter som talar om för oss på vilket sätt detta ska göras, vilken utbildning man ska ha, hur man gör riskbedömningar och dykplaningar för olika projekt, hur man upprätthåller den kunskap och tränar detta, läkarundersökningar som måste göras och livräddningskunskaper. Vi måste också ha koll på utrustning och vilka krav och service som ställs på detta. Vi är tvungna att ha register över att våra dykare upprätthåller kraven och utfärdar dyktillstånd. Eftersom ett dykarlag inom arbetsdykning består allra minst av tre personer (två dykare och en dykarledare) så stöttar jag också med att hjälpa till med att få ihop dykarlag och ibland ingår jag själv i dykarlaget. Vi bedriver också utbildning av vetenskapsdykare och vetenskapliga dykmetoder och olika dokumentationstekniker. Jag ingår själv i olika nätverk för att hålla min egen kunskap på spets som Svenska vetenskapdykarkommitteen, Nätverk svensk dykning (där representanter för olika arbetsdykare ingår ….ex polis, militär, räddningstjänst, kommersiella dykare, kustbevakning, arbetsdykarskolor och vetenskapsdyk), och European Scinetific Diving Panel (som är en sammanslutning av vetenskap dykare från hela Europa och där vi har inrättat gemensamma standarders som minimikrav att får forskningsdyka i andra Europeiska länder).
En student på European Scientific diving training course.
Mitt eget intresse för havet och dykning väcktes under sommarsemestrar på västkusten i barndomen. Berätta om hur ditt intresse för hav och dykning väcktes:
Jag har spenderat alla somrar på västkusten utanför Strömstad sen barnsben och alltid älskat att vara vid havet och i havet och upptäcka spännande nya organismer och miljöer i havet…sen var jag väldigt fascinerad av undervattensfilm när jag var liten eftersom organismerna i havet var så mångfasetterade och så annorlunda gentemot de på land. När jag läste till gymnasielärare i början av 90-talet så passade jag på att läsa fortsättningskurser i marinbiologi och blev än mer fascinerad och kände att jag gärna skulle vilja göra mer inom det området. Eftersom dykning är ganska dyrt så hade jag inte möjlighet att börja med det förrän jag började tjäna egna pengar i mitten av 90-talet och dök väldigt intensivt några år och det gör att man lär sig och upptäcker saker i havet som man kanske inte ser om man inte har möjlighet att vistas i den miljön. Därför känns det viktigt för mig att kunna möjliggöra det för marina forskare att de verkligen kan se vad som pågår i havet, för de som kan och har möjlighet förstås. För den kustnära forskningen är dykningen ett enormt viktigt verktyg för att utföra undersökningar och utföra experiment med så naturliga förutsättningar som möjligt. Man kan få helt andra men mer komplexa svar än när man jobbar inne på labb. Jag startade själv att jobba i olika forsknings- och övervakningsprojekt i början på 2000-talet som assistent och senare doktorerade jag i marin ekologi. Nu jobbar jag på deltid med forskning framförallt på vegetationsklädda bottnar (sjörgräsängar och makroalgsbäddar) där dykning och snorkling används i stor utsträckning.
På sommaren spenderar jag alltid ett par veckor i Strömstad och då besöker vi ofta Saltö och ibland Koster för att snorkla. Har du några andra guldkorn i närheten att rekommendera för härliga snorklingsturer?
Å jag har spenderat min barndomssomrar ute på Capri utanför Seläter i Strömstad och där tyckte jag det var fantastiskt. Det mesta när jag har varit med och dykt utanför Tjärnö så har det varit vid Inre och yttre vattenholmen för det ligger nära. Jag spenderar ju mer tid vid Gullmarsfjorden och känner därför många fler dyk- och snorklingsplatser där Så om du kan tänka dig att röra dig ner till Lysekilsområdet så känner jag många spännande öar och platser inne i fjorden som är helt fantastiska att snorkla och dyka på.
Tack för tipsen! Dem får jag undersöka i sommar.
Som liten hade jag (liksom David Dykare i boken ) drömmar om att jobba som dykare och utföra äventyrliga dyk. Hur ser en dykarbetsvecka ut på riktigt?
Ja du…jag gör ju inte detta på heltid då så jag vet inte om du menar vad jag gör under en vecka eller när jag gör spännande dykuppdrag? Ärligt sitter jag väldigt mycket vid en dator och administrerar olika saker enligt ovan eller hanterar utrustning. Men om jag ska berätta om något dykuppdrag så handlar det först om att få ihop rätt folk med rätt kompetens för uppdraget. Sen görs en dykplanering och riskbedömning av uppdraget och man packar dykutrustning, arbetsutrustning och säkerhetsutrustning i båten eller bilen. Planeringsdelen kan ta en ganska mycket tid för då måste man ju tänka igenom i varje steg vad som ska göras, vilken utrustning som behövs och hur man utför det på et säkert sätt och i enlighet med arbetsmiljölagstiftningen. Sen kan man behöva tillverka utrustning som behövs för försöket eller studien. Sen åker man ut i fält och gör dykningen där det är en dykarledare som leder själva dykningen på båten och dykarna är i vattnet och utför arbetet. Ibland har vi en dykare i vattnet och den andra är kvar i båten beredd att hoppa i om dykaren i vattnet behöver assistans. Därför dyker vi oftast med någon form av kommunikation till ytan…ibland genom en lina som dykare kan signaler via och ibland genom talkommunikation. Ofta finns det också någon båtförare med och ibland andra som ska jobba med prover som tas ombord. Sen när dyket är klart åker man hem och att reda på all utrustning, prover och analyserar datanfrån studien.
Pierre de Wit, som är forskare (och vetenskaplig dykare) på Tjärnö när vi satte ut påväxtfundament i Kosterfjorden (utanför Tjärnö).
Om man tänker på datoradministrationen så låter ju inte som det är så stor skillnad på att vara förläggare, lärare eller dykare då…
När du ska få en härlig naturupplevelse vid havet, vilka är dina bästa tips för att uppleva så mycket som möjligt?
Då åker vi ut till vår ”specialö”, utanför Lysekil och har med kaffe och smörgås och sen dyker vi där eller snorklar och man har en kamera med sig och fikar i solen efteråt.
Berätta om din bästa dykupplevelse eller en annan upplevelse vid havet.
Å det har varit för många…jag kan inte komma på någon unik just nu. Jag tycker dykningen i Norge när vi varit där, speciellt när vi har haft en hel vecka utanför Hitra har varit helt grymma med stora Tarebälten och enorm sikt i vattnet
Vilket är det häftigaste djur du mött under dykning?
Sjöhästar är väldigt speciella liksom vår nålfiskar som är släkt med dem här i Sverige. När vi var i Bulgarien i Svarta havet så bara kryllade de av dem
Har du varit rädd någon gång under dykning? Själv brottades jag länge med en rädsla för att inte se bottnen och tankar på hajar.
Nej inte direkt rädd…inte för mig själv i varje fall men ibland när man har ansvar för andra så kan ökar anspänningsnivån ibland. Ofta sänks ett lugn över en när man är i vattnet för det är inte tusen andra saker man behöver göra just då som det är när man är på land.
Vilken tid på året är dykningen bäst på västkusten?
På sommaren om man vill ha det varmt i vattnet men vill man ha det tyst och stilla och leta efter nakensnäckor kan vårvintern vara spännande
Är västkusten verkligen ”bästkusten”? Östersjön erbjuder ju en ganska unik miljö t.ex. där många gamla vrak hålls hela tack vare frånvaron av skeppsmask.
Många platser som jag har dykt på Östkusten har också varit helt fantastiska även om jag inte har dykt på vrak där. Utsjöbankarna utanför Gävle och Söderhamn var väldigt vackra och vi haft god sikt. Att dyka på vindkraftverk i havet kan också vara väldigt speciellt då de hårda strukturerna lockar till sig en massa djur, fastsittande och rörliga som t.ex. fisk.
Då tackar jag så mycket för att du tagit dig tid Maria. Simma lugnt!
Mer information om Lovéncentret hittar du här.
/Lasse
0 kommentarer